Social kontakt för ett längre liv

28 maj 2025

När vi tänker på att leva längre och prestera bättre – både mentalt och fysiskt – tenderar vi att fokusera på grunderna: motion, sömn och kost. Och med all rätt. Men det finns en annan kraftfull faktor som förtjänar lika mycket uppmärksamhet: mänsklig kontakt.

Ja, social kontakt är kanske den mest underskattade nootropikan av alla.

Vetenskapen visar alltmer att våra relationer djupt påverkar vår hälsa, hjärnfunktion och till och med hur länge vi lever. En känsla av tillhörighet – att känna sig verkligt sammankopplad med andra – kan skydda mot en mängd olika hälsoproblem, från ångest och depression till kognitiv nedgång och hjärtsjukdomar.

Faktum är att en stor metaanalys med över 70 studier fann att personer som upplever ensamhet (oavsett om de bor ensamma, känner sig socialt isolerade eller båda) löper en 26 % till 32 % högre risk att dö i förtid. Det är inte ett litet antal. En studie likställde till och med kronisk ensamhet med att röka 15 cigaretter om dagen – det är så kraftfulla effekterna kan vara på din kropp och hjärna.

Så vad betyder detta för oss som redan är vana vid kosttillskott, hjärnhjälpande rutiner och biohacking? Det betyder att vi inte har råd att förbise rollen av kontakt. Riktiga, meningsfulla sociala relationer fungerar som en buffert mot stress, hjälper till att reglera inflammation och stöder kognitiv prestation över tid.

Kort sagt: om du bryr dig om hjärnhälsa och livslängd, bör du prioritera meningsfulla sociala kontakter lika mycket som du prioriterar motion, sömn och en hälsosam kost.

Slutsats: Gemenskap är inte bara något som är bra att ha. Det är en vetenskapligt underbyggd, livsförlängande och hjärnstödjande nödvändighet. Så sms:a en vän. Gå med i en grupp. Ta dig tid för samtal. Tänk på det som daglig näring – för din hjärna och din framtid.

Referenser:

· Holt-Lunstad J, Robles TF, Sbarra DA. Att främja social kontakt som en folkhälsoprioritet i USA. Am Psychol. 2017 sep;72(6):517–530.

· Holt-Lunstad J, Smith TB, Baker M, Harris T, Stephenson D. Ensamhet och social isolering som riskfaktorer för dödlighet: en metaanalytisk granskning. Perspect Psychol Sci. 2015 mars;10(2):227–237.

Äldre inlägg Nyare inlägg

Referenser

1. Power, R., Nolan, J., Prado-Cabrero, A., Roche, W., Coen, R., Power, T., & Mulcahy, R. (2021). Tillskott av omega-3-fettsyror, karotenoider och vitamin E förbättrar arbetsminnet hos äldre vuxna: En randomiserad klinisk prövning. Clinical Nutrition, 41(2), 405-414.

2. Wei, B.-Z., et al. (2023). Sambandet mellan omega-3-fettsyror och demens och kognitiv nedgång: Bevis från prospektiva kohortstudier av tillskott, kostintag och blodmarkörer. American Journal of Clinical Nutrition, 117(6), 1096-1109.

3. Andriambelo, B., et al. (2023). Nya perspektiv på randomiserade kontrollerade studier med omega-3-fettsyratillskott och kognition: En scoping review. Ageing Research Reviews, 85, 101835.

4. Tamakoshi, M., Suzuki, T., Nishihara, E., Nakamura, S., & Ikemoto, K. (2023). Dinatriumsalt av pyrrolokinolinkinon förbättrar hjärnfunktionen hos både yngre och äldre vuxna. Food & Function, 14(5), 2496-2501.

5. Ikemoto, K., Ishak, N., & Akagawa, M. (2024). Effekterna av pyrrolokinolinkinondinatriumsalt på hjärnfunktion och fysiologiska processer. The Journal of Medical Investigation, 71(1-2), 23-28.

6. Shiojima, Y., et al. (2021). Effekt av pyrrolokinolinkinondinatriumsalt i kosten på kognitiv funktion hos friska frivilliga: En randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med parallella grupper. Journal of the American College of Nutrition, 41(8), 796-809.

7. Huang, F., Guan, F., Jia, X., Zhang, J., Su, C., Du, W., Ouyang, Y., Li, L., Bai, J., Zhang, X., Wei, Y., Zhang, B., He, Y., & Wang, H. (2024). Kolinintag via kosten är fördelaktigt för kognitiv funktion och fördröjer kognitiv nedgång: En 22-årig storskalig prospektiv kohortstudie från China Health and Nutrition Survey. Nutrients, 16(17), 2845.

8. Kansakar, U., Trimarco, V., Mone, P., Varzideh, F., Lombardi, A., & Santulli, G. (2023). Kolintillskott: En uppdatering. Frontiers in Endocrinology, 14, 1148166.

9. Blusztajn, J., Slack, B., & Mellott, T. (2017). Neurobeskyddande effekter av dietärt kolin. Nutrients, 9(8), 815.

10. Baba, Y., Inagaki, S., Nakagawa, S., Kaneko, T., Kobayashi, M., & Takihara, T. (2021). Effekter av l-teanin på kognitiv funktion hos medelålders och äldre personer: En randomiserad placebokontrollerad studie. Journal of Medicinal Food, 24(4), 333-341.

11. Dassanayake, T., Wijesundara, D., Kahathuduwa, C., & Weerasinghe, V. (2022). Dos-responseffekt av L-teanin på psykomotorisk hastighet, ihållande uppmärksamhet och hämmande kontroll: en dubbelblind, placebokontrollerad crossover-studie. Nutritional Neuroscience, 26(12), 1138-1146.

12. Dassanayake, T., Kahathuduwa, C., & Weerasinghe, V. (2020). L-teanin förbättrar neurofysiologiska mått på uppmärksamhet på ett dosberoende sätt: en dubbelblind, placebokontrollerad crossover-studie. Nutritional Neuroscience, 25(4), 698-708.

13. Suh, S., Kim, H., Han, J., Bae, J., Oh, D., Han, J., & Kim, K. (2020). Vitaminers effekt på kognitiv funktion hos icke-dementa personer: En systematisk granskning och metaanalys. Nutrients, 12(4), 1168.

14. Wang, L., Zhou, C., Yu, H., Hao, L., Ju, M., Feng, W., Guo, Z., Sun, X., Fan, Q., & Xiao, R. (2022). Vitamin D, folsyra och vitamin B12 kan reversera inlärnings- och minnesnedsättning orsakad av D-vitaminbrist genom att förändra 27-hydroxikolesterol och S-adenosylmetionin. Nutrients, 15(1), 132.

15. Nguyen, H., Jo, W., Hoang, N., & Kim, M. (2022). Antiinflammatoriska effekter av B-vitaminer skyddar mot tau-hyperfosforylering och kognitiv försämring inducerad av 1,2-diacetylbensen: En in vitro- och in silico-studie. International Immunopharmacology, 108, 108736.

Denna artikel är baserad på vetenskaplig forskning och kliniska prövningar som granskats av experter. Resultaten kan variera individuellt. Rådfråga en vårdgivare innan du påbörjar någon kosttillskottsbehandling.